2026-08-28
Kontaktperson: Anne Westin
Fråga 1: Anser ni att Linköpings kommun idag erbjuder tillräckligt stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn? Om inte, vilka förändringar vill ni genomföra?
Svar: Mycket görs bra, men stödet kan alltid förbättras. Vi vill stärka det förebyggande arbetet, korta ledtiderna till skydd och erbjuda ett mer flexibelt eftervårdsstöd. Barnperspektivet måste genomsyra varje beslut, och vi vill säkra ett nära och långsiktigt samarbete med civilsamhällets jourer.
Fråga 2: Hur vill ni säkerställa att barnets bästa tillgodoses när kvinnor och barn placeras i jourlägenheter eller andra boendeformer istället för skyddade boenden? Anser ni att Linköpings kommun idag lever upp till intentionerna i den nya lagen om skyddat boende?
Svar: Barn i jourlägenheter ska ha samma rätt till skolgång, trygghet och eget stöd som på ett skyddat boende. KD har nationellt drivit på för den nya lagen om skyddat boende, och kommunalt ska vi se till att Linköping fullt ut lever upp till dess intentioner genom att säkerställa att barn blir egna rättighetsbärare med individuella behovsprövningar.
Fråga 3: Hur ser ni på kvinnojourernas roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hur vill ni utveckla samarbetet mellan kommunen och idéburna kvinnojourer?
Svar: Kvinno- och tjejjourerna är helt oumbärliga. Deras unika expertis och medmänskliga stöd kan aldrig ersättas av myndighetsutövning. Vi vill utveckla samarbetet i Linköping genom långsiktiga Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) för att ge jourerna den ekonomiska stabilitet och arbetsro de behöver.
Fråga 4: Hur vill ni säkerställa att kvinnor och barn får långsiktigt stöd efter att de lämnat en våldsam relation för att minska risken att återvända till förövaren?
Svar: Vi vill införa en fungerande ”eftervårdskedja”. Det innebär förtur till fasta bostäder, ekonomiskt rådgivningsstöd och fortsatt samtalsstöd för både mamman och barnen. Kommunen måste också erbjuda obligatoriska och strukturerade behandlingsprogram för våldsutövaren så att hotbilden faktiskt upphör.
Fråga 5: Hur vill ni säkerställa att personer som utvecklat PTSD eller annan traumarelaterad psykisk ohälsa till följd av våld får tillgång till traumabehandling?
Svar: Vi vill korta vårdköerna till specialistpsykiatrin och stärka primärvårdens förmåga att ge tidigt traumastöd. Region Östergötland behöver säkerställa att evidensbaserad traumabehandling (som TF-CBT och EMDR) finns tillgänglig och anpassad för både vuxna och barn som utsatts för eller bevittnat våld.
Fråga 6: Hur vill ni säkerställa att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer, eftervåld och våldets långsiktiga konsekvenser?
Svar: Vi vill införa obligatorisk och återkommande fortbildning om våld i nära relationer, hedersförtryck och eftervåld för personal inom akutsjukvård, psykiatri och primärvård. Vården måste ha tydliga screeningrutiner och checklistor för att våga ställa frågan om våld och kunna upptäcka dolda tecken i tid.
Fråga 7: Kommer ni att verka för avgiftsfri tolk i hela hälso- och sjukvården?
Svar: KD värnar rätten till tolk när det krävs för en patientsäker vård, särskilt i sårbara situationer som vid våld i nära relationer där rättssäkerhet och förståelse är livsavgörande. Vi stöder dock principen om att språkkrav och integration hänger ihop, men i akuta situationer och vid våldsutsatthet får ekonomiska trösklar aldrig hindra skydd och vård.
Fråga 8: Hur ser ni på att stöd till våldsutsatta kvinnor och barn konkurrerar om samma statliga finansiering som insatser för våldsutövare och personer som vill lämna kriminalitet?
Svar: Det är problematiskt. KD anser att stödet till brottsoffer, särskilt våldsutsatta kvinnor och barn, måste ha en särställning och säkras genom öronmärkta, långsiktiga medel. Arbetet med våldsutövare och avhopparverksamheter är viktigt för att stoppa brottsligheten, men det får aldrig ske på bekostnad av offrens trygghet och upprättelse.
Fråga 9: Flera kvinnojoursdrivna skyddade boenden har tvingats lägga ned sin verksamhet efter förändrade regelverk. Hur vill ni säkerställa att kvinnojourernas kunskap, erfarenhet och verksamheter kan finnas kvar även i framtiden?
Svar: Vi måste rädda de ideella jourerna. KD vill att det statliga stödet reformeras så att mindre, idéburna jourer får ekonomiskt och administrativt stöd för att klara de nya tillståndskraven. Vi vill se ett nationellt kompetenslyft och förenklade tillståndsprocesser för civilsamhället så att deras ovärderliga erfarenhet inte går förlorad.
Fråga 10: Hur bedömer ni att straffskärpningar bidrar till att minska mäns våld mot kvinnor? Vilka åtgärder vill ni genomföra för att öka antalet lagföringar och fällande domar?
Svar: Straffskärpningar ger brottsoffret upprättelse och håller förövaren borta från samhället, vilket ger kvinnan tid att andas och bygga upp sitt liv. För att öka antalet fällande domar vill KD bygga ut polisens specialenheter för relationsvåld, slopa sekretesshinder mellan myndigheter och sänka beviskraven för att kunna använda elektronisk fotboja vid kontaktförbud.
1232870137