Om våld

Vad är våld? Våld kan ha många olika uttryckssätt och likaså är skadorna av olika typer av våld varierande.

Men en sak är säker – oavsett vilket våld som utövas så får det förödande konsekvenser för den som blir utsatt. Våld förbinds vanligen med fysiska handlingar men det är viktigt att förstå att det inrymmer så mycket mer. Allt våld är absolut inte fysiskt. 

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att föra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”

Per Isdal

Alla kvinnor vi har kontakt med på kvinnojouren är utsatta för någon form av psykiskt våld. De kvinnor som är utsatta för både psykiskt och fysiskt våld beskriver att det psykiska våldet är värst.

Psykiskt våld handlar om att någon skrämmer, skadar, trycker ner eller kränker en annan person på ett icke-fysiskt sätt. Det lämnar alltså inga märken på kroppen, vilket är väldigt positivt för förövaren eftersom det då blir svårt för den utsatta att bevisa. Många kvinnor har till en början svårt att se och förstå att det faktiskt är psykiskt våld de blir utsatta för. Våldet kan ofta bestå av subtila handlingar som är svåra att sätta fingret på.

Psykiskt våld kan handla om att hota någon direkt, som att säga att – om du lämnar mig så dödar jag dig. Eller – om du lämnar mig så tar jag livet av mig. Indirekta hot är alla andra sätt att förmedla en möjlig fara eller en konsekvens om våld. Det kan vara yttranden som andra kanske inte uppfattar som hot om de inte är tydliga i sitt sammanhang. Förövaren är oftast väl medveten om att det han säger skrämmer, samt att den som utsätts förstår det ”osynliga” eller underliggande hotet. Exempel kan vara jag vet var du bor eller – idag ska vi ha det trevligt ihop, eller hur? Det kan också handla om att genom blickar och gester förmedla hotfulla budskap. Vi pratar ofta om det som latent våld – våld som utövas utan synligt aktiva handlingar. Ofta är detta endast synligt för den som är utsatt och andra lägger inte märke till det. En del kvinnor beskriver det som att de behöver ”gå på äggskal” när de är hemma för att partnern inte ska bli arg. Det handlar om en känsla av att inte kunna uttrycka sig fritt och slappna av i sitt eget hem, utan att hela tiden vara rädd för vad ens handlingar kan få för konsekvenser.

Psykiskt våld kan också bestå av ett nedtryckande och förödmjukande beteende som att i ett gräl eller en konflikt välja de ord eller uttryck som drabbar starkast. Förövare vet ofta vad de ska trycka på för att såra just sin partner – som t.ex. att säga att hon är en dålig mamma, att hon är korkad och inte förstår något, att hon är en hora eftersom hon haft så många sexpartners eller att hon har blivit tjock, ful och äcklig med åren.

Kontroll är vanligtvis en stor del av det psykiska våldet. Genom makt och hot kan förövaren kräva kontroll över sin partners liv, som t.ex. var hon är och vad hon gör. Kontrollen kan även även gälla sociala kontakter, klädsel, information, ekonomi m.m. Även isolering är ett väldigt effektivt sätt att skapa kontroll och uppstår genom direkta eller indirekta påtryckningar för att begränsa rörelsefriheten och livsrummet för en annan människa. Många av de kvinnor vi möter beskriver att deras sociala liv succesivt har begränsats och blivit mindre under relationen, ofta på grund av att förövaren blivit arg eller svartsjuk när hon umgåtts ”för mycket” med vänner eller familj.

Fysiskt våld kan innebära att hålla fast, skaka och nypa, knuffa, sparka, slå och använda olika typer av vapen för att skada en annan person. Det är rimligt att skilja mellan olika grader och typer av fysiskt våld, där allvarligt våld är de våldshandlingar som är så farliga att de medför stor risk för fysiska skador. Det vi behöver komma ihåg är dock att något som i sig kanske inte ses som så allvarligt – t.ex. en knuff – kan få olika konsekvenser beroende på var, när och hur den utförs. Det räcker att få en smäll mot huvudet på fel ställe för att det ska finnas risk för livslånga skador.

En del har uppfattningen att förövaren inte kan kontrollera sin ilska och att det är då han använder fysiskt våld. Vi ser dock ofta att det fysiska våldet är välplanerat och utstuderat, det sker nämligen nästan enbart i hemmet och när inga andra personer är närvarande. Om förövaren kan kontrollera var och när han slår, så kan han även kontrollera ATT han gör det. Våldet är ofta riktat mot delar av kroppen som gör det svårt för andra att se skadorna, på kroppsdelar som döljs av kläder eller hår t.ex. våld måste ses som den mest grundläggande formen av våld, för att det är en handling, som drabbar vår fysiska existens i den mening att vi kan uppleva fruktan för skada och död.

Sexuellt våld innefattar många olika typer av våld och kränkningar, precis som andra våldsformer. Det kan sträcka sig från sexuella trakasserier och kränkningar via påtryckning för att få sex – till våldsamma våldtäkter och sexuell tortyr. Sexuell påtryckning kan vara att genomföra oönskade handlingar, som exempelvis tvång att ha sex med andra personer än ens partner, genomföra sexuella handlingar mot sin vilja eller tvingas titta på porr och genomföra liknande handlingar som i filmen. Många kvinnor känner ofta skam i samband med detta, alldeles för ofta på grund av att hon känner att det är hennes eget fel. Hon tycker kanske att hon inte sa NEJ rakt ut, eller visade ”tillräckligt tydligt” att hon inte ville. För många är det svårt att prata om sexuellt våld, både på grund av att det ses som något privat, samt skamkänslor och rädsla för vad den hon pratar med ska tycka och tänka. Vi vet att många kvinnor känner att de inte har något val än att ställa upp på det sex förövaren önskar, samt att sex med förövaren kan vara en strategi för att slippa andra konsekvenser som t.ex. fysiskt våld eller skrik och bråk hela natten som väcker barn och grannar. Att gå med på att ha sex, mot sin vilja, kan vara en försvarsmekanism för att undvika omedelbar fara eller påtryckningar, men det är viktigt att förstå att detta inte innebär samtycke. Det är aldrig offrets fel om de har utsatts för sexuellt våld, och skamkänslor bör riktas mot förövaren, inte offret.

Materiellt våld kan handla om att ta sönder saker som en vet är viktiga för den andra personen för att göra illa och såra. Det kan också vara att ta sönder saker i syfte att skrämma och göra den andra personen rädd. Det kan handla om att ta sönder saker i hemmet, som t.ex. möbler, dörrar eller fönster eller personliga tillhörigheter så som kläder, smycken eller mobiltelefoner.

Ekonomiskt våld handlar om att sätta någon i ekonomisk beroendeställning. Att inte själv ha tillgång till pengar minskar ens handlingsutrymme drastiskt. Det kan också vara så att partnern lånar pengar i kvinnans namn och inte betalar tillbaka så hon får betalningsanmärkning och på så sätt blir möjligheten att flytta till egen lägenhet väldigt liten.

Alla kvinnor vi har kontakt med på kvinnojouren är utsatta för någon form av psykiskt våld. De kvinnor som är utsatta för både psykiskt och fysiskt våld beskriver att det psykiska våldet är värst.

Psykiskt våld handlar om att någon skrämmer, skadar, trycker ner eller kränker en annan person på ett icke-fysiskt sätt. Det lämnar alltså inga märken på kroppen, vilket är väldigt positivt för förövaren eftersom det då blir svårt för den utsatta att bevisa. Många kvinnor har till en början svårt att se och förstå att det faktiskt är psykiskt våld de blir utsatta för. Våldet kan ofta bestå av subtila handlingar som är svåra att sätta fingret på.

Psykiskt våld kan handla om att hota någon direkt, som att säga att – om du lämnar mig så dödar jag dig. Eller – om du lämnar mig så tar jag livet av mig. Indirekta hot är alla andra sätt att förmedla en möjlig fara eller en konsekvens om våld. Det kan vara yttranden som andra kanske inte uppfattar som hot om de inte är tydliga i sitt sammanhang. Förövaren är oftast väl medveten om att det han säger skrämmer, samt att den som utsätts förstår det ”osynliga” eller underliggande hotet. Exempel kan vara jag vet var du bor eller – idag ska vi ha det trevligt ihop, eller hur? Det kan också handla om att genom blickar och gester förmedla hotfulla budskap. Vi pratar ofta om det som latent våld – våld som utövas utan synligt aktiva handlingar. Ofta är detta endast synligt för den som är utsatt och andra lägger inte märke till det. En del kvinnor beskriver det som att de behöver ”gå på äggskal” när de är hemma för att partnern inte ska bli arg. Det handlar om en känsla av att inte kunna uttrycka sig fritt och slappna av i sitt eget hem, utan att hela tiden vara rädd för vad ens handlingar kan få för konsekvenser.

Psykiskt våld kan också bestå av ett nedtryckande och förödmjukande beteende som att i ett gräl eller en konflikt välja de ord eller uttryck som drabbar starkast. Förövare vet ofta vad de ska trycka på för att såra just sin partner – som t.ex. att säga att hon är en dålig mamma, att hon är korkad och inte förstår något, att hon är en hora eftersom hon haft så många sexpartners eller att hon har blivit tjock, ful och äcklig med åren.

Kontroll är vanligtvis en stor del av det psykiska våldet. Genom makt och hot kan förövaren kräva kontroll över sin partners liv, som t.ex. var hon är och vad hon gör. Kontrollen kan även även gälla sociala kontakter, klädsel, information, ekonomi m.m. Även isolering är ett väldigt effektivt sätt att skapa kontroll och uppstår genom direkta eller indirekta påtryckningar för att begränsa rörelsefriheten och livsrummet för en annan människa. Många av de kvinnor vi möter beskriver att deras sociala liv succesivt har begränsats och blivit mindre under relationen, ofta på grund av att förövaren blivit arg eller svartsjuk när hon umgåtts ”för mycket” med vänner eller familj.

Fysiskt våld kan innebära att hålla fast, skaka och nypa, knuffa, sparka, slå och använda olika typer av vapen för att skada en annan person. Det är rimligt att skilja mellan olika grader och typer av fysiskt våld, där allvarligt våld är de våldshandlingar som är så farliga att de medför stor risk för fysiska skador. Det vi behöver komma ihåg är dock att något som i sig kanske inte ses som så allvarligt – t.ex. en knuff – kan få olika konsekvenser beroende på var, när och hur den utförs. Det räcker att få en smäll mot huvudet på fel ställe för att det ska finnas risk för livslånga skador.

En del har uppfattningen att förövaren inte kan kontrollera sin ilska och att det är då han använder fysiskt våld. Vi ser dock ofta att det fysiska våldet är välplanerat och utstuderat, det sker nämligen nästan enbart i hemmet och när inga andra personer är närvarande. Om förövaren kan kontrollera var och när han slår, så kan han även kontrollera ATT han gör det. Våldet är ofta riktat mot delar av kroppen som gör det svårt för andra att se skadorna, på kroppsdelar som döljs av kläder eller hår t.ex. våld måste ses som den mest grundläggande formen av våld, för att det är en handling, som drabbar vår fysiska existens i den mening att vi kan uppleva fruktan för skada och död.

Sexuellt våld innefattar många olika typer av våld och kränkningar, precis som andra våldsformer. Det kan sträcka sig från sexuella trakasserier och kränkningar via påtryckning för att få sex – till våldsamma våldtäkter och sexuell tortyr. Sexuell påtryckning kan vara att genomföra oönskade handlingar, som exempelvis tvång att ha sex med andra personer än ens partner, genomföra sexuella handlingar mot sin vilja eller tvingas titta på porr och genomföra liknande handlingar som i filmen. Många kvinnor känner ofta skam i samband med detta, alldeles för ofta på grund av att hon känner att det är hennes eget fel. Hon tycker kanske att hon inte sa NEJ rakt ut, eller visade ”tillräckligt tydligt” att hon inte ville. För många är det svårt att prata om sexuellt våld, både på grund av att det ses som något privat, samt skamkänslor och rädsla för vad den hon pratar med ska tycka och tänka. Vi vet att många kvinnor känner att de inte har något val än att ställa upp på det sex förövaren önskar, samt att sex med förövaren kan vara en strategi för att slippa andra konsekvenser som t.ex. fysiskt våld eller skrik och bråk hela natten som väcker barn och grannar. Att gå med på att ha sex, mot sin vilja, kan vara en försvarsmekanism för att undvika omedelbar fara eller påtryckningar, men det är viktigt att förstå att detta inte innebär samtycke. Det är aldrig offrets fel om de har utsatts för sexuellt våld, och skamkänslor bör riktas mot förövaren, inte offret.

Materiellt våld kan handla om att ta sönder saker som en vet är viktiga för den andra personen för att göra illa och såra. Det kan också vara att ta sönder saker i syfte att skrämma och göra den andra personen rädd. Det kan handla om att ta sönder saker i hemmet, som t.ex. möbler, dörrar eller fönster eller personliga tillhörigheter så som kläder, smycken eller mobiltelefoner.

Ekonomiskt våld handlar om att sätta någon i ekonomisk beroendeställning. Att inte själv ha tillgång till pengar minskar ens handlingsutrymme drastiskt. Det kan också vara så att partnern lånar pengar i kvinnans namn och inte betalar tillbaka så hon får betalningsanmärkning och på så sätt blir möjligheten att flytta till egen lägenhet väldigt liten.