stöd Och hjälp till dig som är anhörig

Att vara anhörig, vän eller bekant till någon som blir utsatt kan vara både frustrerande och energikrävande. 

Många känner sig maktlösa i situationen. Som anhörig till en kvinna som lever i en relation där det förekommer psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld är det ofta svårt att veta hur man ska kunna hjälpa. Det kan vara svårt att veta vad som faktiskt är hjälpsamt och vad som skulle kunna göra situationen ännu värre. Ibland kanske en har försökt att prata med kvinnan och gett henne rådet att lämna mannen, utan att det skett någon förändring. Detta kan skapa både frustration och känslor av maktlöshet. Då är det viktigt att förstå att en kvinna som länge levt i ett förhållande där hon blir utsatt för våld ofta kan vara nedbruten mentalt, har fått låg självkänsla och kanske inte tror sig klara av att bryta med sin partner. Hon kan också vara väldigt rädd för vilka konsekvenser en separation skulle kunna innebära.

Om du är en vän eller anhörig, kollega, arbetsgivare eller granne till en kvinna som är eller har varit utsatt, är du välkommen att ringa till oss. Det kan vara svårt att förstå kvinnans val i livet eller vad hon varit med om. Vi på kvinnojouren kan hjälpa dig med praktiska råd och försöka ge dig en djupare förståelse om vad det är som gör att en kvinna stannar hos en man som misshandlar henne, eller varför hon är ovillig att polisanmäla.

Råd till dig som vill hjälpa

Som vän eller anhörig är det viktigt att du visar att du finns där för henne när hon behöver dig. Hon behöver ta sina egna beslut och göra sina egna val, men du kan vara hennes stöd längs vägen. Visa att du tror på henne och att du finns kvar när det är svårt. Vill hon inte bryta upp förhållandet genast, så berätta för henne att den dagen hon är redo så ställer du eller andra i er omgivning upp för henne. Försök låta din frustration stå åt sidan och prata om de svåra känslor du har med någon annan än kvinnan du vill stötta.

Rekommendera henne att prata med någon utomstående professionell, exempelvis en kurator på kvinnojouren. Ibland kan det vara svårt att prata om allt med de som står en nära och det kan också vara bra att prata med någon som är objektiv och inte känslomässigt engagerad i kvinnan.

Misshandel faller under allmänt åtal, vilket betyder att det inte behöver vara kvinnan själv som gör en polisanmälan. Om du vet att kvinnan blivit misshandlad och hon t.ex. har skador så kan du själv göra en polisanmälan. Det bästa är givetvis om det går att motivera kvinnan att anmäla själv eller att hon tycker det är okej att du anmäler. Om du som anhörig eller närstående väljer att anmäla utan kvinnans godkännande eller deltagande är ett sätt att markera att du inte accepterar att han behandlar henne som han gör.

Skuldbelägg aldrig kvinnan, ofta har kvinnan redan tagit på sig skulden för det våld hon utsätts för. Får hon gång efter gång höra att det är på grund av henne som partnern slår henne så börjar hon också tro på det. Att känna skam ligger också nära till hands när den hon har en relation med hela tiden kränker henne. Lägg ansvaret för våldet där det hör hemma, dvs hos den som utövar våldet.

Undvik att prata illa om förövaren, även om det går emot alla dina instinkter – det kan ofta skapa ett försvar hos kvinnan du vill hjälpa. Det vanligaste råd vi ger anhöriga som kontaktar oss är att de ska visa att de finns kvar, även om hon drar sig undan, slutar svara eller inte visar något intresse för att upprätthålla er relation. Hon behöver veta att du finns där när hon är redo att ta steget.

Om du exempelvis arbetar inom vård, skola eller omsorg och har frågor, behöver råd eller vill hjälpa någon som är utsatt för hot och våld i din profession är du varmt välkommen att kontakta oss via mejl eller telefon. Vi kan i mån av tid möta upp kvinnan på en säker plats, om hon inte har möjlighet att ta sig till oss. Vi gör dock inga hembesök.

Om du är orolig för att ett eller flera barn far illa på grund av våld bör du anmäla din oro till socialtjänsten i kommunen där personerna är folkbokförda. En orosanmälan kan du göra anonymt och på varje kommuns hemsida ska det finnas information om hur du kan gå till väga. Barn som bevittnar och upplever våld hemma blir påverkade och riskerar att fara mycket illa. Numera är det ett brott att utsätta barn för att bevittna våld i hemmet och du kan om du vill göra en polisanmälan i och med att barnfridsbrottet faller under allmänt åtal.

Om du hör eller vet om en pågående misshandel hos t.ex. en granne i ditt bostadshus, hos en bekant du pratar med i telefon med eller om du ser någonting hända på allmän plats är råder vi dig att ringa polisen – 112.

Tyvärr kan vi på kvinnojouren inte hjälpa alla. Vi tar inte emot kvinnor i aktivt missbruk eller kvinnor med uppvisande av allvarliga symptom i psykisk sjukdom. Vi hänvisar då till Socialkontorets mottagning på 013-20 69 00 (dagtid) eller Sociala Jouren 013-20 75 26 som har aktiv tjänstgöring:

  • 17-01 måndag till torsdag
  • 17-02 fredag
  • 12-02 lördag
  • 12-01 söndag.

Övrig icke-kontorstid finns personal i beredskap som nås via SOS alarm 112. Du kan också vända dig till Linköpings Stadsmission som har skyddat boende och stöd till våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik. Telefon: 013-26 38 61 , 013-26 38 62 eller 070-544 38 66.

Många kvinnor som lever med en våldsam man blir ofta ifrågasatta kring varför hon inte lämnar mannen. Faktum är att de flesta kvinnor som blir utsatta för våld lämnar sina män förr eller senare. Det finns en mängd orsaker som gör att det kan vara svårt att bryta upp ett förhållande där man ständigt blir kränkt och nedvärderad. En mer rimlig fråga borde vara ”Varför misshandlar han henne?”. Varför lämnar inte han henne om han nu blir så arg och upprörd på kvinnan att han måste ta till våld? Den som utövar våldet är alltid den som är ansvarig för det.

Att bryta ett förhållande är ofta svårt och flera av de anledningar som gör att en kvinna inte lämnar relationen kan exempelvis vara:

  • Hon vet var han är, vilket humör han är på (så länge hon är kvar i relationen har hon någon form av kontroll i situationen).
  • Hon hoppas att han ska ändra sig eller vara snäll, som han var i början (hon har fortfarande känslor för mannen och älskar den person han är när han inte är våldsam eller elak).
  • Hon känner att hon kan skydda barnen (hur ska hon skydda barnen om han är ensam med dem).
  • Han kommer inte att hota och tjata på hennes släktingar för att få reda på var hon är (hon vill inte att någon annan ska bli lidande på grund av hennes handlingar).
  • Hon riskerar inte att bli en av de 16 – 20 kvinnor som dödas varje år för att hon lämnar honom (risk för dödligt våld ökar i samband med separation).
  • Hon har ett hem, en bostad med sina och barnens saker, barnen har dagis och skola (hon vill inte rycka upp barnen från sina liv, och har kanske inte heller någon aning om vart de ska ta vägen).
  • Hon är rädd att vara ensam, har fått dåligt självförtroende, tror att ingen annan vill ha henne eller bryr sig om henne (självkänslan har blivit låg på grund av våldet och hon har ingen ork eller energi kvar).

 

Det kan också helt enkelt vara så att han inte låter henne gå! Han kanske har hotat om vad han ska göra om hon lämnar honom. Hot om våld, att göra hennes liv till ett helvete, ta barnen ifrån henne eller ta livet av henne, sig själv eller barnen.

Det är viktigt att kvinnan känner att hon har stöd från sin omgivning för att kunna bryta upp. Att klara ut allt på egen hand kan kännas alldeles för stort. Kvinnan kan dels behöva stöd från nära och kära, dels från sociala myndigheter, polis eller andra instanser. Hon behöver stöd i att hon tar rätt beslut om att lämna förhållandet.

Som vän eller anhörig är det viktigt att du visar att du finns där för henne när hon behöver dig. Hon behöver ta sina egna beslut och göra sina egna val, men du kan vara hennes stöd längs vägen. Visa att du tror på henne och att du finns kvar när det är svårt. Vill hon inte bryta upp förhållandet genast, så berätta för henne att den dagen hon är redo så ställer du eller andra i er omgivning upp för henne. Försök låta din frustration stå åt sidan och prata om de svåra känslor du har med någon annan än kvinnan du vill stötta.

Rekommendera henne att prata med någon utomstående professionell, exempelvis en kurator på kvinnojouren. Ibland kan det vara svårt att prata om allt med de som står en nära och det kan också vara bra att prata med någon som är objektiv och inte känslomässigt engagerad i kvinnan.

Misshandel faller under allmänt åtal, vilket betyder att det inte behöver vara kvinnan själv som gör en polisanmälan. Om du vet att kvinnan blivit misshandlad och hon t.ex. har skador så kan du själv göra en polisanmälan. Det bästa är givetvis om det går att motivera kvinnan att anmäla själv eller att hon tycker det är okej att du anmäler. Om du som anhörig eller närstående väljer att anmäla utan kvinnans godkännande eller deltagande är ett sätt att markera att du inte accepterar att han behandlar henne som han gör.

Skuldbelägg aldrig kvinnan, ofta har kvinnan redan tagit på sig skulden för det våld hon utsätts för. Får hon gång efter gång höra att det är på grund av henne som partnern slår henne så börjar hon också tro på det. Att känna skam ligger också nära till hands när den hon har en relation med hela tiden kränker henne. Lägg ansvaret för våldet där det hör hemma, dvs hos den som utövar våldet.

Undvik att prata illa om förövaren, även om det går emot alla dina instinkter – det kan ofta skapa ett försvar hos kvinnan du vill hjälpa. Det vanligaste råd vi ger anhöriga som kontaktar oss är att de ska visa att de finns kvar, även om hon drar sig undan, slutar svara eller inte visar något intresse för att upprätthålla er relation. Hon behöver veta att du finns där när hon är redo att ta steget.

Om du exempelvis arbetar inom vård, skola eller omsorg och har frågor, behöver råd eller vill hjälpa någon som är utsatt för hot och våld i din profession är du varmt välkommen att kontakta oss via mejl eller telefon. Vi kan i mån av tid möta upp kvinnan på en säker plats, om hon inte har möjlighet att ta sig till oss. Vi gör dock inga hembesök.

Om du är orolig för att ett eller flera barn far illa på grund av våld bör du anmäla din oro till socialtjänsten i kommunen där personerna är folkbokförda. En orosanmälan kan du göra anonymt och på varje kommuns hemsida ska det finnas information om hur du kan gå till väga. Barn som bevittnar och upplever våld hemma blir påverkade och riskerar att fara mycket illa. Numera är det ett brott att utsätta barn för att bevittna våld i hemmet och du kan om du vill göra en polisanmälan i och med att barnfridsbrottet faller under allmänt åtal.

Om du hör eller vet om en pågående misshandel hos t.ex. en granne i ditt bostadshus, hos en bekant du pratar med i telefon med eller om du ser någonting hända på allmän plats är råder vi dig att ringa polisen – 112.

Tyvärr kan vi på kvinnojouren inte hjälpa alla. Vi tar inte emot kvinnor i aktivt missbruk eller kvinnor med uppvisande av allvarliga symptom i psykisk sjukdom. Vi hänvisar då till Socialkontorets mottagning på 013-20 69 00 (dagtid) eller Sociala Jouren 013-20 75 26 som har aktiv tjänstgöring:

  • 17-01 måndag till torsdag
  • 17-02 fredag
  • 12-02 lördag
  • 12-01 söndag.

Övrig icke-kontorstid finns personal i beredskap som nås via SOS alarm 112. Du kan också vända dig till Linköpings Stadsmission som har skyddat boende och stöd till våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik. Telefon: 013-26 38 61 , 013-26 38 62 eller 070-544 38 66.

Många kvinnor som lever med en våldsam man blir ofta ifrågasatta kring varför hon inte lämnar mannen. Faktum är att de flesta kvinnor som blir utsatta för våld lämnar sina män förr eller senare. Det finns en mängd orsaker som gör att det kan vara svårt att bryta upp ett förhållande där man ständigt blir kränkt och nedvärderad. En mer rimlig fråga borde vara ”Varför misshandlar han henne?”. Varför lämnar inte han henne om han nu blir så arg och upprörd på kvinnan att han måste ta till våld? Den som utövar våldet är alltid den som är ansvarig för det.

Att bryta ett förhållande är ofta svårt och flera av de anledningar som gör att en kvinna inte lämnar relationen kan exempelvis vara:

  • Hon vet var han är, vilket humör han är på (så länge hon är kvar i relationen har hon någon form av kontroll i situationen).
  • Hon hoppas att han ska ändra sig eller vara snäll, som han var i början (hon har fortfarande känslor för mannen och älskar den person han är när han inte är våldsam eller elak).
  • Hon känner att hon kan skydda barnen (hur ska hon skydda barnen om han är ensam med dem).
  • Han kommer inte att hota och tjata på hennes släktingar för att få reda på var hon är (hon vill inte att någon annan ska bli lidande på grund av hennes handlingar).
  • Hon riskerar inte att bli en av de 16 – 20 kvinnor som dödas varje år för att hon lämnar honom (risk för dödligt våld ökar i samband med separation).
  • Hon har ett hem, en bostad med sina och barnens saker, barnen har dagis och skola (hon vill inte rycka upp barnen från sina liv, och har kanske inte heller någon aning om vart de ska ta vägen).
  • Hon är rädd att vara ensam, har fått dåligt självförtroende, tror att ingen annan vill ha henne eller bryr sig om henne (självkänslan har blivit låg på grund av våldet och hon har ingen ork eller energi kvar).

 

Det kan också helt enkelt vara så att han inte låter henne gå! Han kanske har hotat om vad han ska göra om hon lämnar honom. Hot om våld, att göra hennes liv till ett helvete, ta barnen ifrån henne eller ta livet av henne, sig själv eller barnen.

Det är viktigt att kvinnan känner att hon har stöd från sin omgivning för att kunna bryta upp. Att klara ut allt på egen hand kan kännas alldeles för stort. Kvinnan kan dels behöva stöd från nära och kära, dels från sociala myndigheter, polis eller andra instanser. Hon behöver stöd i att hon tar rätt beslut om att lämna förhållandet.