2026-08-28

Kontaktperson: Emelie Gustafsson

DEL A – Linköpings kommun

Fråga 1: Anser ni att Linköpings kommun idag erbjuder tillräckligt stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn? Om inte, vilka förändringar vill ni genomföra?

Svar: Nej, vi anser inte att det nuvarande stödet är tillräckligt. Kommunen måste ta ett samlat helhetsansvar så att ingen brottsutsatt faller mellan stolarna. Vi vill erbjuda ett samordnat och personligt stöd där socialtjänst, polis och skola samarbetar kring den som flyr en destruktiv relation. Vi måste också i högre grad lyssna på och ge resurser till de organisationer som har reell insyn och expertkunskap.

Centerpartiet i Linköping vill bland annat genomföra följande förändringar:

• Det förebyggande trygghetsarbetet måste starta i ett tidigt skede. Genom skolan bör kontinuerliga samtal föras kring normer, personliga gränser och samtycke, i kombination med en strikt nolltolerans mot alla former av sexuella trakasserier.
• Utveckla långsiktiga, professionella och ekonomiskt stabila partnerskap med civilsamhällets aktörer, som kvinno- och tjejjourer, kring både skyddade boenden och öppna stödverksamheter.
• Utreda införandet av en kommunal ”lämnapeng” för att underlätta ett snabbt uppbrott från en våldsam relation.

Fråga 2: Hur vill ni säkerställa att barnets bästa tillgodoses när kvinnor och barn placeras i jourlägenheter eller andra boendeformer istället för skyddade boenden? Anser ni att Linköpings kommun idag lever upp till intentionerna i den nya lagen om skyddat boende?

Svar: När kommuner använder jourlägenheter eller andra lösningar istället för skyddade boenden finns en risk att barnens trygghet riskeras. För att säkerställa barnets bästa vill vi att alla barn som placeras ska ha en egen, oberoende stödperson. En person som för barnens talan och ser till att deras behov av skola, lek och hälsa tillgodoses, oavsett boendeform.
Jourlägenheter och andra alternativ får aldrig bli en sämre och osäkrare lösning. Samma höga krav på säkerhet och barnkompetens måste gälla där som på ett skyddat boende.
När det gäller den nya lagen om skyddat boende anser vi inte att Linköping fullt ut lever upp till lagens intentioner. Det saknas idag tillräckligt med resurser och vi ser att kommunens samarbete med civilsamhället behöver stärkas. För att erbjuda skydd och en väg till ett liv fritt från våld behöver man också adressera det ekonomiska våldet. Vi anser att Linköpings kommun inte lever upp fullt ut till intentionerna så länge kvinnor och barn är ekonomiskt låsta till förövaren. Vi ser ett behov av en lokal kommunal “lämnapeng” som kan täcka de akuta kostnader som uppstår vid ett hastigt uppbrott, vilket gynnar barnets trygghet.

Fråga 3: Hur ser ni på kvinnojourernas roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hur vill ni utveckla samarbetet mellan kommunen och idéburna kvinnojourer?

Svar: Vi ser inte kvinnojourerna som vilka utförare som helst, utan som en helt avgörande kraft för att bygga ett tryggt Sverige. Kvinnojourernas roll i Sverige är ovärderlig. Ni besitter en unik expertkunskap och ett förtroendekapital hos våldsutsatta kvinnor som det offentliga ofta har svårt att nå upp till. Ert ideella engagemang räddar liv varje dag, och vi är tacksamma över det arbete ni gör i Linköping.
Vi vill utveckla samarbetet genom att stärka partnerskapet och erbjuda stabila, fleråriga verksamhetsbidrag. Vi ser att ideella jourer har en institutionell kunskap som inte kan ersättas. Vår vision är att kommunen, socialtjänsten och polisen ska arbeta i ett sammanhållet system där den lokala kvinnojouren är en naturlig och integrerad del av vårdkedjan för den som flyr.

Fråga 4: Hur vill ni säkerställa att kvinnor och barn får långsiktigt stöd efter att de lämnat en våldsam relation för att minska risken att återvända till förövaren?

Svar: Centerpartiet vill att samhället ska finnas där hela vägen till ett nytt, självständigt liv, inte bara under den akuta krisen. Trygghet tar tid att bygga upp, och vi vill införa en princip om att stödinsatser inte ska avslutas förrän mottagaren själv bedömer att de inte längre behövs.
För att säkerställa långsiktighet vill vi införa ett strukturerat program, liknande de ”exitprogram” som finns för gängavhoppare. Det innebär ett flerårigt stöd med fast kontaktperson, hjälp med ekonomi, terapi och sysselsättning. Ett permanent hem är kanske den viktigaste faktorn för att inte återvända. Därför vill vi använda kommunens ägardirektiv för att ge våldsutsatta förtur till förstahandskontrakt via det kommunala bostadsbolaget. Slutligen vill vi införa den tidigare nämnda ”lämnapengen” som är ett ekonomisk startkapital som täcker kostnader för flytt och det nödvändigaste för barnen, så att ingen tvingas stanna av ekonomiska skäl.

DEL B – Region Östergötland

Fråga 5: Hur vill ni säkerställa att personer som utvecklat PTSD eller annan traumarelaterad psykisk ohälsa till följd av våld får tillgång till traumabehandling?

Svar: Det här är en av de mest akuta frågorna i Region Östergötland idag. Vi ser tyvärr att väntetiderna till psykiatrin är oacceptabelt långa och att traumatiserade personer ofta faller mellan stolarna.
För att säkerställa rätt behandling vill vi:

• Skapa en vårdkedja som är likartad och jämlik i hela länet. Specialistvården ska ha specifika metoder för att identifiera och behandla PTSD hos de som utsatts för våld eller sexuella övergrepp.
• Stärka primärvården. Alla vårdcentraler i Östergötland ska ha kompetens att möta psykisk ohälsa och trauma. Genom att erbjuda tidigt samtalsstöd och iKBT (internetbaserad KBT) kan vi fånga upp trauma innan det fördjupas till PTSD.
• Köerna till BUP och vuxenpsykiatrin måste minska. Tillgängligheten till BUP har varit katastrofal, där endast en bråkdel av barnen får vård i tid. Vi vill satsa mer resurser på den faktiska behandlingskapaciteten, inte bara på utredningar, för att korta väntetiderna.
• Fördjupa samarbetet med civilsamhället. Vi vill utveckla samarbetet med organisationer som kvinnojourer och BRIS för att erbjuda medmänskligt stöd och traumafokuserade insatser som kompletterar den medicinska vården.

Fråga 6: Hur vill ni säkerställa att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer, eftervåld och våldets långsiktiga konsekvenser?

Svar: För att varje möte med vården ska präglas av förståelse och kunskap om våld i nära relationer vill vi:

• Införa ett integrerat mottagande för våldsutsatta. Nuvarande styre (M, KD, L med stöd av SD) pausade detta arbete som vi påbörjade när C var med och styrde. Vi vill samla expertkunskap på ett ställe där hälso- och sjukvård, polis och socialtjänst samverkar.
• All vårdpersonal på vårdcentraler och akutmottagningar i Östergötland ska utbildas i att ställa rutinmässiga frågor om våldsutsatthet i enrum, på samma sätt som man idag gör inom mödravården.
• Införa obligatorisk utbildning och fortbildning. Grundläggande kunskaper om normaliseringsprocessen, eftervåld och hedersrelaterat våld ska ingå i introduktionen för nyanställda samt utgöra återkommande fortbildning för läkare, sjuksköterskor och tandvårdspersonal.

Fråga 7: Kommer ni att verka för avgiftsfri tolk i hela hälso- och sjukvården?

Svar: Ja , vilket vi även tagit upp i regionfullmäktige. Rätten till tolk är en fundamental del av en säker och jämlik vård samt en avgörande patientsäkerhetsfråga. En tolkavgift skulle slå direkt mot de allra mest utsatta. Att kunna tala fritt, utan att en förövare eller ett barn agerar tolk eller medlare, är ofta en förutsättning för att kunna lämna ett våldsamt hem.

För oss i Centerpartiet är den avgiftsfria tolken ett av våra viktigaste verktyg för att motverka den isolering som våldet skapar. Vi får aldrig ge en förövare makt i patientens möte med läkare eller barnmorska.

DEL C – Nationell politik

Fråga 8: Hur ser ni på att stöd till våldsutsatta kvinnor och barn konkurrerar om samma statliga finansiering som insatser för våldsutövare och personer som vill lämna kriminalitet?

Svar: För Centerpartiet är det självklart att stödet till brottsoffer måste vara lika starkt och prioriterat som arbetet med att få människor att lämna kriminalitet. Trygghet i hemmet är en grundbult i ett fungerande samhälle, och den får aldrig bli en andrahandsprioritering.

Vi lyfter ofta fram att det idag finns en obalans i hur samhället prioriterar stöd. En person som lämnar en kriminell bana får tillgång till ett omfattande paket med terapi, boende och skuldsanering, medan en kvinna som flyr för sitt liv ofta får stå för sina kostnader själv.

För att rätta till denna obalans vill Centerpartiet:

• Införa ett nationellt lämnaprogram för kvinnor som lever i våldsamma relationer. Ett program uppbyggt på samma sätt som gängkriminellas exitprogram, med en samordnad kedja mellan polis, socialtjänst och hälso-och sjukvård.
• Inrätta en nationell ”lämnapeng”. Ett riktat ekonomiskt stöd som säkerställer att ingen kvinna ska tvingas stanna hos en förövare för att hon inte har råd med de akuta kostnader som uppstår när man lämnar.
• Säkra långsiktig finansiering till kvinnojourer för att skapa en trygg och förutsägbar ekonomisk grund och så att resurserna följer behoven hos de som utsätts för brott.

Fråga 9: Flera kvinnojoursdrivna skyddade boenden har tvingats lägga ned sin verksamhet efter förändrade regelverk. Hur vill ni säkerställa att kvinnojourernas kunskap, erfarenhet och verksamheter kan finnas kvar även i framtiden?

Svar: Vi ser allvarligt på att den reform som var tänkt att stärka skyddet för våldsutsatta i praktiken har lett till att erfarna och livsviktiga kvinnojourer tvingats stänga sina boenden.

Centerpartiet anser att samhället inte har råd att förlora den unika kunskap och det förtroendekapital som de ideella jourerna besitter.
Vi vill säkerställa jourernas framtid genom:

• Ett omtag av reformen om skyddade boenden. Vi ser att implementeringen har slagit fel. Vi vill se över de delar av lagstiftningen som motverkar sitt syfte, samt frysa eller justera tillståndsplikten så att den blir rimlig och anpassad efter verkligheten för ideella aktörer.
• Inrätta en nationell samordnare. Detta för att säkerställa skyddsplatser i hela landet samt, så att skyddet inte beror på enskilda kommuners ekonomi, samt för att upprätthålla hög kvalitet utan att kväva små, specialiserade verksamheter.
• Erbjuda långsiktig och stabil statsfinansiering. De ideella jourerna besitter en unik kompetens och ska inte behöva förlita sig på tillfälliga projektbidrag. Staten måste ta ett större ansvar för en trygg finansiering så att jourerna kan fokusera på sitt kärnuppdrag.

Fråga 10: Hur bedömer ni att straffskärpningar bidrar till att minska mäns våld mot kvinnor? Vilka åtgärder vill ni genomföra för att öka antalet lagföringar och fällande domar?

Svar: Det är inte OK att rättsväsendet ofta sviker de kvinnor som vågar berätta. Vi vill se en rättskedja som har både kunskap om våld och resurserna att utreda det med samma tekniska precision som gängvåld. Straffskärpningar är inte bara en markering om rättvisa, utan ett konkret verktyg för att fysiskt skydda utsatta.

För att öka antalet lagföringar och domar vill Centerpartiet:

• Höja minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till fängelse i minst två år. Detta möjliggör obligatorisk häktning, vilket innebär att förövaren låses in direkt i väntan på rättegång, istället för att kunna gå fri och fortsätta hota, kontrollera eller skada kvinnan.
• Mäns våld mot kvinnor måste hanteras med samma allvar som gängkrimilatiet. Polis och åklagare ska ges samma skarpa verktyg, som brottsplatsundersökningar, teknisk bevisning och hemliga tvångsmedel, vid våld i nära relationer som vid andra grova våldsbrott. Det krävs också en polisiär närvaro i hela landet så att bevis kan säkras snabbt innan de försvinner.
• Kriminalisera systematiskt kontrollerade och isolerande beteende (psykiskt våld). Genom att göra psykisk våld till ett eget brott kan samhället ingripa tidigare och stoppa det nedbrytande förtryck som ofta föregår fysiskt våld.
• Införa obligatorisk utbildning för domstolarna. Domare och nämndemän ska genomgå obligatorisk utbildning om sexualbrott, normaliseringsprocesser och hedersrelaterat våld för att få döma i dessa mål. Vi vill att kvaliteten på rättsintyg förbättras så att de blir starkare i rätten.
• Göra elektronisk fotboja obligatorisk vid kontaktförbud. Idag krävs ofta att förbudet först överträds innan tekniken används. Vi vill vända på det så att skyddet finns där från dag ett för att förhindra nya angrepp och skapa trygghet för den som är utsatt.