Rättsprocessen

På dessa sidor förklaras rättsprocessen från och med då gärningsmannen grips av polis, till och med rättegång. Vad som är viktigt att veta är att du har rätt till ett målsägandebiträde i samband med att en förundersökning inleds.

Ett målsägandebiträde är en advokat som biträder dig i den juridiska processen, och som även kan sitta med dig under förhör med polisen under förundersökningen. Målsägandebiträdet utses av tingsrätten om du inte har en egen advokat. Målsägandebiträdet är också den som för din talan vad gäller skadeståndskrav i rättegången.

Vi på Kvinnojouren Ellinor har tips på advokater som finns att anlita. Advokaten kommer inte att kosta dig någonting, eftersom du har rätt till rättshjälp. Du kan även be någon från kvinnojouren att följa med dig som stödperson, under dina möten med myndigheterna.

Det är viktigt att du samarbetar med polis, åklagare och målsägandebiträde. Berätta allt och undanhåll inte något.

Om mannen hotar dig under rättsprocessen gör han sig skyldig till ytterligare ett brott: övergrepp i rättssak.

Gripande och Anhållan

För att polisen ska kunna gripa någon, så krävs det att den gripne är misstänkt för något brott.
Den misstänkte kan vara gripen i max 12 timmar innan beslut om anhållan måste ske. Detta betyder att det är oerhört viktigt att du samarbetar med polisen från första stund. Tiden är knapp.

Anhållan

Den brottsmisstänkte kan frihetsberövas under den tid som brottsutredningen pågår. Det är åklagaren som beslutar om den misstänkte ska anhållas eller inte.

Åklagaren anhåller den misstänkte om avsikten är att begära den misstänkte häktad eller om det är nödvändigt av utredningsskäl.

Ett anhållande får inte vara längre tid än nödvändigt. Huvudregeln är att åklagaren redan samma dag eller senast dagen efter anhållandet måste bestämma sig för om den anhållne ska släppas eller begäras häktad.

Källa: Häktet i Norrköping

Förundersökning

När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning.
Åklagaren träder in i bilden när förundersökningen nått det stadium, då en person är skäligen misstänkt för att ha begått brottet.

Åklagaren arbetar i nära samarbete med polisen. Åklagaren planerar undersökningen av brottet tillsammans med polisen, avgör hur undersökningen ska organiseras, håller sig informerad om dess utveckling, och ger instruktioner för dess fortsatta förlopp.

När utredningen gäller grov och komplicerad brottslighet, deltar åklagaren ofta i viktiga förhör.

Åklagaren ska försäkra sig om att en förundersökning utförs effektivt och snabbt. Samtidigt ska den utföras på sådant sätt, att även omständigheter och bevisning till den misstänktes fördel kommer fram.

Källa: Riksåklagaren

Häktning

Om det finns anledning till frihetsberövande längre tid än fyra dygn, så måste åklagaren göra en framställning hos domstol om häktning.
Det är domstolen som beslutar om häktning. Beslutet fattas efter en förhandling. Till förhandlingen ska åklagare, den anhållne samt dennes advokat kallas.

För att någon ska häktas eller omhäktas krävs:

– att den misstänkte på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan medföra fängelse i ett år eller mer och
– att domstolen anser att det finns risk för fortsatt brottslighet eller förstörande av bevis eller annat försvårande av utredningen eller undanhållande från kommande rättegång eller straff.

Källor: Häktet i Norrköping och Riksåklagaren

Åtal

Vid beslut om att väcka åtal ska åklagaren inge en stämningsansökan till domstolen.
I denna ska den brottsliga gärningen beskrivas och bevisen anges. Genom gärningsbeskrivningen sätter åklagaren ramen för den kommande rättegången.

Källa: Riksåklagaren

Påföljder

Åklagaren väcker åtal för någon eller några typer av brott, och påföljderna skiljer sig åt.
Nedan räknas några påföljder upp, som kan vara aktuella när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Ett brotts preskriptionstid räknas från den dag den brottsliga gärningen utfördes, och längden baseras på ett maxstraff för en gärning.

Misshandel
Ger fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader. Preskriptionstid fem år, om brottet är ringa två år.

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Om någon utsätter en annan person, som han har eller har haft en nära relation med, för upprepade kränkningar kan han dömas för grov fridskränkning. De kränkningar som avses är exempelvis misshandel, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång.

Om en man utsätter en kvinna för sådana kränkningar, kan han dömas för grov kvinnofridskränkning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Preskriptionstid tio år.

Olaga hot
Om mannen lyft vapen mot dig eller hotat med brottslig gärning på ett sätt som ingett dig fruktan för egen eller annans säkerhet, så ska han dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Preskriptionstid tio år.

Ofredande
Om mannen bryter mot besöksförbud ska han dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Preskriptionstid två år.

Våldtäkt
Ger fängelse i lägst två år och högst sex år. Preskriptionstid tio år.

Grov våldtäkt
Ger fängelse i lägst fyra år och högst tio år. Preskriptionstid femton år.

Rättspsykiatrisk vård
Domstolen överlämnar den dömde till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Källa: ”Sista slaget” av Margreth Eklund-Moroney och Robert Reuterskiöld, samt Brottsbalken

Frigivning

Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff ska villkorligt friges när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats.
Villkorlig frigivning får dock inte ske förrän minst en månad av straffet har avtjänats. Inte heller får villkorlig frigivning ske då påföljden har bestämts till skyddstillsyn jämte fängelse, eller då man avtjänar förvandlingsstraff för böter.

Den som dömts till livstids fängelse kan bli villkorligt frigiven först sedan han av regeringen (av nåd) fått sitt straff ändrat till tidsbestämt fängelse.

För den som villkorligt frigetts från fängelse, gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivning, dock minst ett år.

En villkorlig dom kan helt eller delvis förverkas av domstol i samband med att den frigivne döms för nya brott.

Om den villkorliga frigivningen missköts, kan den dömde få återvända till fängelset igen.

Frivårdens ansvar
Under den villkorliga perioden så ansvarar Frivården för den dömde.

Frivårdens huvudansvar är de klienter som i rättegång blir dömda till skyddstillsyn, men de har även kontakt med personer som dömts till fängelse. Flertalet av de som friges efter längre fängelsestraff ställs nämligen under övervakning i ett år under frivårdens ansvar.

Frivårdens ambition är att ta vara på samhällets resurser, söka samverkan med befintliga institutioner, organisationer och privatpersoner.

Arbetet i frivården är i huvudsak inriktat på övervakning av villkorligt frigivna, skyddstillsynsdömda med eller utan kontraktsvård eller samhällstjänst, villkorlig dom med samhällstjänst, intensivövervakning med elektronisk kontroll, arbete på häkten och anstalter samt personutredningar.

Den dömde har en kontaktperson inom Frivården. Om något händer under den tid som den dömde är frigiven så tveka inte att kontakta kontaktpersonen. Det är ytterst viktigt att denna får reda på om den dömde missköter sig.

Källa: Kriminalvårdsstyrelsen